Den 23e maj besannades min värsta mardröm som hundägare - min hund blev attackerad av en annan hund.
Jag och min 10-åriga systerdotter hade varit på en lekplats med min väninna och hennes bebis, med oss hade vi min papillon Mimmi. På vägen hem fanns där en kommunal hundrastgård som vi passerade. Innanför inhängnaden sprang tre andra hundar lösa varav den ena, en amstaff/pitbull, kom fram till staketet. Då hände det ofattbara... Staketet satt inte fast ordentligt och han lyckades trycka sig ut under staketet och låste direkt käkarna runt Mimmis ansikte och hals. Jag lyckades sära hans käkar tillräckligt för att få in mina händer för att skydda Mimmis hals undertiden hans ägare försökte få honom att släppa henne. Efter vad som kändes som en evighet fick vi äntligen loss henne och skadan blev synlig.
Vi kom först till en lokal vetrinär som lyckades stoppa blödningarna temporärt och vi fick veta att hennes käke hade blivit knäckt. Medans de jobbade på Mimmi tog de även hand om mina händer som blivit svårt skadade. De gav Mimmi smärtlindring och kontaktade djursjukhuset i grannstaden och iväg for vi. Väl på djursjukhuset blev vi direkt mötta av personalen som omedelbart började ta hand om Mimmi. Efter undersökning kunde de konstatera att han inte lyckats penetrera bröstkorgen, som var den stora fasan, men att käken hade knäckts och att de skulle försöka operera henne nästa dag. Han hade även lyckats bita hål i hennes tunga och flera tänder var lösa, samt var där flera sår runt munnen som behövde sys.
Efter ett tårfyllt avsked tog de iväg Mimmi för att sövas för att få ner chocken hon var i. Efter det var det dags för mig att uppsöka doktor. Efter röntgen och flertalet sköljningar kunde händerna plåstras om på nytt. Efter stelkrampsspruta och antibiotika kunde jag sedan åka hem, med en mild fraktur på ena fingret och flertalet sår som nu måste läka. Men utan Mimmi och en stor oroskänsla i magen. Den natten blev det inte mycket sömn, varje gång jag slöt ögonen såg jag attacken på nytt och inte ens när chocken väl kom ur systemet kunde jag inte få ro nog att somna, inte utan min Mimmi.
Dagen efter fick vi veta att operationen var bokad för samma dag och en lång väntan var framför oss. Undertiden Mimmi låg under kniven polisanmälde vi händelsen och försökte reda ut det hela med försäkringsbolagen. Efteråt kom samtalet från vetrinären; operationen hade gått bra och de hade lyckats rädda hennes käke. Vi skulle få träffa henne nästa dag.
Vi for dit så fort vi fick lov dagen därpå. Där fann vi en medtagen men glad Mimmi med gasbinda runt munnen. Vi fick instruktioner för skötsel och recept för medicin och sen fick vi äntligen åka hem med henne. Nu är det tid för läkning för oss båda, något som kommer tas upp i ett nytt inlägg.
0 kommentar(er)
